Nymånenyfiken

Årets 1a nymåne.. Jag har inte nigit för den men stått och beundrat den och tänkt att ännu en nystart har börjar växa fram.. Min kropp protesterar men mitt Mind säger Ja.. Min kropp vill tröstäta och lata sig.. Jag lockar den med att köpa nya skidor, stavar och pjäxor och släpar ut den på vita vidder.. Då vaknar den till och det lilla barnet som halkade fram på gamla träskidor med råttfällebindningar och blöta Lovikavantar jublar och mindes alla varv det tog sig runt för att få sin utmärkelse: Snöflingan❄️ Armar och ben minns och börjar samarbeta som om det inte alls har gått 20 år sen sist.. SkidLycka!! KroppsLycka i varje cell.. Staka på.. Glida.. Kämpa på uppför… Böja knäna nerför.. Och allting är vitt vitt vitt och Vaaackert! Så rent! Nystart.. Nytt År.. Förändring!!

Jag knixar till en nigning .. Ej längre en liten flicka men fortfarande nyfiken på livet.. Och tillräckligt rebellisk att säga upp mig från jobbet som gnisslar och suger.. Jag säger till mig själv: Jag duger..bättre till annat än att låta mig dräneras av en arbetsplats där egoism och lättja råder före arbetsglädje och samarbete! Jag är tillräckligt erfaren att veta när det är dags att gå och stänga dörren.. För att en annan ska öppnas. Jag stakar mig ut på nya vidder.. Nya spår!