September är den mjuka övergången från sommar till höst. Den låter oss sakta ta farväl och släppa taget om hösten..fasar in oss mot kyligare kortare dagar.. Jag stretade emot men fick slutligen acceptera.. att hösten kommit för att stanna.. Oktober är här och klär in naturen i sprakande eldfärger i nyanser av gult, orange och rött. Ena dagen regn och bladen blir ännu mer förstärkta i sina höstfärger, andra dagen frost och dimma som mjukt bäddar in höstträden i magiska nyanser!
Höst påminner mig om förändringsskeden, om avsked och förlust och tanken på döden finns där.. för det är ju så hösten fungerar.. en förberedelse inför att slutligt släppa taget.. bladet som gått igenom alla faser av knopp, blomning, frukt, sakta förvandlas till jordtoner i orange och slutligen släppa taget och falla mot marken. Låta sig bäddas in i Moder Jords mylla och famn för att förmultna och åter på vårkanten ge näring av vårsolens kraft och vårregn till ett nytt spirande frö., livets kretslopp, pånyttfödelse.. Men nu i oktober.. är det just själva ”släppa taget” processen vi behöver gå in i.. att sakta ner.. tacka för upplevandet, varandet från en grönskande vacker sommar.. att ge sig tid att vila.. återhämta.. känna hur lugnet lägger sig efter en aktiv årstid.. Krypa in i en filt och tända ljus.. Klä på.. mera lager.. kroppen behöver värme för att kompensera kylan som vill tränga in under huden..
Detta brukar vara en tid för mig att lugna ner den aktiva Karin som vill ut på äventyr, upptäcka nya platser, sjöar och badvikar att 
simma eller paddla i.. skogar att vandra och tälta i.. Det är vackert att vandra även på hösten såklart, men lättheten jag har på sommaren i ett par sandaler, shorts och linne är oöverträffat. Hösten kräver kängor, varm jacka och varmare byxor.. Jag börjar vara hemma mer och odlar min kreativitet.. tar fram mina penslar och färger för att måla eller skapar en höstkrans av naturmaterial, inspirerad av vackra kastanjer och rönnbär. Förbereder alster inför kommande julmarknader.. Denna höstkreativitet innefattar också att ta vara på bär och frukt och koka sylt och laga pajer.. Jag har ännu så mycket att lära av naturens skafferi och förundras hela tiden av hur mycket godsaker och nyttigheter som finns där för oss.. Höstens intrång brukar komma med förkylningar så det gäller att mota Olle i grind och boosta med rönnbär, björnbär, lingon.. och såå många fler bär som finns.. fulla med antioxidanter. Jag läste att tre rönnbär om dagen ger oss vår dagliga c-vitamindos. Så nu knaprar jag dem och njuter av smaken av den syrliga smaken och en eftersmak av bittermandel från den lilla kärnan.
Denna höst har jag utmanats att släppa taget om personer som jag har hållit fast vid i tron att de var bra för mig, jag behövde omvärdera och se med nya ögon.. gå på magkänslan. Jag har också fått omvärdera hur jag är i relation med andra människor, både i arbete och vardag. Jag lär hela tiden om mig själv, i samspel med andra, och för det är jag innerligt tacksam. Att även på ålderns höst kunna växa som människa genom att lära sig backa eller stå på sig, att säga förlåt och förlåta sig själv och andra. Att döma mindre.. att acceptera och förstå. Jag har denna höst valt att leva ensam, att inte gå in en relation mer, annat än i vänskap. Det känns inte som någon stor uppoffring utan mer som en mognadsfas och lättnad. Att vara i relation kräver ett visst arbete och jag känner att jag har fullt upp att vara med mig själv och lära mig förstå andra människor och mig själv i detta samspel. Jag skulle önska att det bara var kärleksfullt, glädjefullt och enkelt.. och så är det naturligtvis ibland, men ofta trillar vi dit i konstiga spel om hur det ska eller inte ska vara. Jag kliver lite åt sidan och lär känna mig själv genom att bara vara jag.. Fortfarande mor, syster, moster, faster, mormor..kollega.. och alla dessa relationer vi är i.. men sätter mig själv mer i centrum utan att dras in i några känslokaruseller.. Jag tänker att livets höst ska vara mer av lugn och harmoni vilket självklart innefattar mycket kärlek och skratt. Men dessa passionerade möten som jag ofta dragits in i, de tar också på mig och jag tycker inte längre att det är värt det.
Min passion i livet får vara dansen, konsten och naturen.. de får mig att känna mig levande och närvarande!! Där kan jag möta mig själv.. i musiken.. i rörelserna., i färgerna och formerna.. i dofterna och skönheten av daggdroppar på bladen, och frosten som biter i gräset.. av att sänka kroppen i ett vilt hav med vågor som drar mig med.. Naturen får bli min älskare fortsättningsvis.. som den alltid har varit.. och jag delar den gärna med en vän.. men min kropp kommer hädanefter bara vara till för mig..och jag ger mig endast till naturen. Och bli buren..av Moder Jord!
So be it! To be in october.. to be continued..
Blogg 